AGI - Arbetsgivardeklaration på individnivå

Före 1 januari 2019, ett halvår tidigare för vissa branscher, redovisade man som arbetsgivare in total utbetald ersättning, förmåner och avdragen skatt månatligen. Först när hela året var avslutat gjorde man en redovisning per anställd och lämnade en kontrolluppgift till skatteverket och till den anställda.

Den största skillnaden nu är att man varje månad redovisar utbetald ersättning, dragen skatt och förmåner för varje anställd på individnivå varje månad.

 

Vad är syftet med AGI?

Dels ska AGI minska administrationen för de som arbetar med lön, kanske svårt att se då fler saker ska redovisas varje månad. Men nu sprids arbetet ut jämnare över året i stället för som förut skapa en väldig arbetstopp i januari.

Även myndigheternas kontroller underlättas när det blir lättare att få fram individuppgifter varje månad. Det blir också tydligare för den anställde att se vad deras arbetsgivare rapporterat in då de kan logga in på ”Mina sidor” hos Skatteverket och se.

 

Behöver jag fortfarande redovisa Kontrolluppgift?

I och med denna förändring behöver du inte längre redovisa Kontrolluppgiften. Den behöver inte heller lämnas till de anställda. Lönespecifikationen anses nu visa tillräcklig information för att rapporteringskravet från arbetsgivaren till den anställde ska anses vara tillgodosett. Sen kan de ju även som nämnts ovan se alla uppgifterna hos Skatteverket.

 

Vad ska rapporteras in och när?

Det som ska redovisas i AGI är dels på företagsnivå där sammanlagda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska lämnas. Uppgifterna ska lämnas månaden efter du betalat ut lön och för de flesta senast den 12 varje månad.

På personnivå är det bland annat dessa nedan som ska lämnas

  • Skattepliktiga och skattefria ersättningar för arbete, till exempel lön, förmån, sjuklön
  • Skatteavdraget som är gjort på lönen
  • Ersättning som är underlag för särskild inkomstskatt det som kallas SINK

Huvudregeln är att förmåner ska redovisas den månaden som den getts ut till den anställde. Detta är inget större problem om man har en återkommande förmån som till exempel bilförmån som är samma summa varje månad. Andra förmåner såsom kostförmån eller fri parkering kan vara svårare att få med på rätt månad då underlagen kanske kommer in efter det att arbetsgivardeklarationen är inlämnad eller stoppdatumet för att få med det på månadens löner har passerat. Om det har missats att ta upp en förmån en månad så måste man rätta den månaden, det går inte att ta med den nästa månad. För att förenkla för arbetsgivare har Skatteverket lagstadgat att redovisning och beskattning av vissa förmåner får förskjutas med en eller två månader. Även andra förmåner utöver de som det lagstadgats om kan man förskjuta redovisning av om det föreligger omständigheter som medför en senareläggning, dessa omständigheter ska man även kunna visa på. Dessutom åligger det företagen att ha sådana rutiner för att få in till exempel reseräkningar att redovisning av förmånerna inte förskjuts mer än vad som kan anses vara skäligt. En felaktigt inlämnad uppgift om förmån behöver dock rättas i den månad som förmånen uppstod.

Om du betalat ut för mycket eller för lite lön till en anställd kan du dock rätta det på en senare löneutbetalning.